Om båten skulle sjunka (Gud förbjude!) kan det nog kännas bra att ha någonstans att ta vägen. Strax före avfärd införskaffades en livflotte av typ Plastimo Cruiser från Viking Yachting. Förpackad i en låda på rufftaket, är den redo att blåsas upp på ett ögonblick. På grund av stöldrisken är den nu (liksom allt annat av värde) magasinerad inomhus. Kanske var det dumsnålt att satsa på plastfästen istället för rostfritt. Det vore ju snopet om en våg tog med sig flotten strax före undergången.
När man väl sitter där i flotten är hjälp utifrån den enda långsiktiga lösningen. Därför skaffade jag även en EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon). När den aktiveras sänds Birkas MMSI-nummer och position via satelliter till sjöräddningsstationer runt om i världen. Bara att trycka på knappen och vänta, alltså.
Calle hjälpte mig att hänga upp en radarreflektor i akterstaget. Den är mittemellanstor och bättre än inget, antar jag. Åtminstone kunde Lerwick Harbour se oss när det inte var några vågor och vi passerade så nära att vi kunde se deras radarantenn. På bild fastnade den dock inte.
För att undvika decimering av besättningen monterades jackstays som löper från för till akter på båda sidor. Det är band (typ Ankarolina) som man hakar fast säkerhetsselen i. Praktiskt, då man kan springa runt på däck utan att behöva koppla om linan till selen hela tiden. Jack stays är bättre än vanliga tampar. Man kan trampa på dem utan att rulla iväg. Vad man ska tänka på är att infästningen bör tåla upp till två tons belastning. Jag hoppas att röstjärnet till förstaget och pushpiten (med åtta fästpunkter) sitter tillräckligt. De är känsliga för UV-strålning. Nu, då seglingssäsongen verkar ta slut, tog jag in dem.
1 kommentar:
Nemoofsweden.com har en rostfri vagga för livflotte över om du e sugen. Istället för plast, betalas i öl :)
Skicka en kommentar