Maritimt skrock

I förra inlägget skrev jag lite om Gud ur ett privatekonomiskt perspektiv. Religion hänger även ihop med havet på något sätt. Till exempel verkar folk som bor på öar i allmänhet vara mer religiösa än de som bor på fastlandet. Kanske är det för att havets tillsynes oändliga storlek påminner människan om sin litenhet. Sjöfarare har i alla tider sökt tröst och styrka i högre makter. Utan att börja klyva hårstrån kan man väl sammanfatta följande gamla hävder som vidskepelse snarare än religion:

• Kasta inte sten i havet, för då kan det bli storm.
• Byt inte namn på båten, för då kan det bli storm.
• Undvik rödhåriga människor, annars kan det bli storm.
• Kliv ombord med höger fot först, annars kan det bli storm.
• Ta inte med en präst ombord, för då kan det bli storm.
• Vissla aldrig ombord, för då kan det bli storm.
• En naken kvinna bör finnas ombord, för hon lugnar havet.
  

För att ta det säkra före det osäkra är det väl lika bra att följa dessa regler under seglingen. Finns det fler regler att tänka på till havs?