Påskpyssel

På skärtorsdagen införskaffades en oscillerande slipmaskin av märket ”Fix It” för 199 kronor. Under långfredagen och påskafton hjälpte Kerstin till att slipa botten. Vi använde 120-papper. I höstas skrapade vi bort bottenfärgen för hand. Nu ser man gelcoaten och bara ett tunt lager primer på vissa ställen. Det som återstår nu är att spackla igen några hål och ojämnheter och därefter kleta på ordentligt med epoxi över hela botten.

Kerstin och Fix It gjorde ett bra jobb. Kicki, som ska med och segla i Stilla Havet, räknade kvickt ut att Birkas undervattensyta är 30 kvadratmeter stor. Hon hjälpte även till att mäta masten. Det kommer att behövas femton stycken maststeg för att kunna klättra hela vägen upp till toppen. Hennes nästa uppdrag blir att sy nya gardiner och en ny toalettdörr.

Stig kom förbi och vi provhängde fästena för vindrodret. Det är mycket roligare att se en ställning av rostfritt ta form, än att slipa botten. På Stigs inrådan har jag kontaktat Windpilot i Tyskland för att se om de har reservdelar till rodret. Modellen slutade tillverkas i mitten av 80-talet. Jag hoppas de har några extra kugghjul på lager.

No Commission

Via jobbet har jag ett Eurocard som ligger i den främsta kortfickan i plånboken för att det är av guld och ser dyrt ut. I fickan bakom ligger ett Visa-kort från SEB, där lönen hamnar. Sparpengarna sätter jag in på Marginalen och i Avanza Zero. Det är full ruljans i privatekonomin, men inte länge till. Snart upphör lönen att ticka in. Snart ryker guldkortet. Snart handlar det mest om att undvika avgifter och dåliga växelkurser.

ICA-banken erbjuder ett MasterCard med tillhörande Internet- och telefonservice för 240 kronor om året. Jag har jag just ansökt om ett. Noll kronor i uttagsavgift utomlands och noll procent valutapåslag vid köp och automatuttag. Dvs mycket bättre än ocker-SEB som ska ha 300 kronor om året, 35 kr per uttag och dessutom 1,65 procent extra på allt man köper utomlands. ICA-kortet ska jag fortsättningsvis bära stolt längst fram i plånboken.

Det rör sig framåt

Det var ett tag sedan jag kom över ett Windpilot-vindroder, som (fortfarande) ser ut såhär:



Hittills har det stått i garaget, där det inte gör mycket nytta. Det ska fästas därbak på båten, så att vi slipper sitta vid pinn dag ut och dag in. Vindrodret funkar så att man ställer in en viss vinkel mot vinden, sen seglar båten sig själv. Sägs det. Men först behövs en ställning att fästa det på.

I söndags kom Stig och tog lite mått. Idag åkte vi och köpte ett sex meter långt rostfritt rör. Det ska kapas, böjas och svetsas till lämplig form. Jag är glad att Stig kan hjälpa mig med det. Redan på båtmekarkursen visade han sig full av kunskap och visdom, men ibland förstår jag inte riktigt vad han menar. Idag lärde han mig en ny knop och sa att det är viktigt att planera framåt och tänka på konsekvenserna.

Ett päron till mast

Mycket av förberedelserna på båten nu innan vi sticker iväg handlar om säkerhetsåtgärder. Med en begränsad budget känns det rätt att lägga krutet på säkerhet, och låta annat komma i andra hand. Något av det viktigaste är riggen.

Idag fick jag besök av Mattias och Hampus från Riggarna, som inspekterade mast, båt och riggvajer. Till skillnad från mig själv är de ruggigt kompetenta när det kommer till sådana grejer.

Birkas mast är en gammal guldeloxerad Seldén med päronprofil. Bild här. Manualen är skriven på maskin. Så gammal är den. Före påmastning ska jag se över trissor, spridarinfästningar och övriga rostfria beslag. Men i det stora hela känner jag förtroende för den gamla trotjänaren.

Dock misstänker jag att stag och vant är lika gamla som masten, så de ska bytas ut till nya. Dessutom ska jag sätta på ett kutterstag. Dels för att det inte funkar att kryssa med rullgenuan i hårdvind, dels som extra säkerhet. Tanken är att det ska fästas ganska högt i masten, för att om möjligt slippa backstagning.

Efter förstärkning av skottet till ankarboxen sätter jag ett röstjärn där. En till fallbox, ett fockfall, ett spinnakerfall, maststeg, röd topp, LED-lanterna och tätning ovanför rufftaket. Och så ska jag fixa så att VHF-antennkabeln inte klonkar runt där inne också. Sen är det klart.

Länspump

Igår fyndade jag ett stycke sprillans ny länspump för halva priset via favoritaffären Blocket. Det är en Whale Gusher Titan, som enligt specifikationen pumpar 105 liter i minuten. Kan vara bra att ha om båten börjar springa läck. Det sitter redan en pump i båten, men det är inte fel med en till. Jag ska sätta på en lång sugslang som man kan köra runt lite hur man vill där inne, tex i de olika facken under durken.

Båtmässan i Göteborg

Den var som den brukar vara. Badtunnor, mirakeltvättsvampar, fleecetröjor och några fina båtar. Samt en och annan riktig guldklimp på tillbehörssidan.

Kerstin och jag var där i helgen och rekade lite. Målet var att lära känna dem i branschen som kan hjälpa oss med det som återstår utrustningsmässigt. Vi lyckades. Calle hade försett oss med finfina visitkort med adressen till den nya hemsidan som snart kommer att finnas uppe. Projektet bemöttes på de flesta håll med intresse och sympati.

Cordland bjöd på inträdet och förklarade hur satellittelefoner och LED-lanternor fungerar. Mycket uppskattat. Inför resan kommer vi att behöva ett extra storsegel och en stormfock, vilket vi diskuterade med de olika segelmakare som fanns representerade. Vi snackade lite olika idéer kring riggen med Seldén, ekolod med Nexus, och redde ut några frågetecken kring försäkringen med Pantaenius.

Trots tvättsvampshysterin på plan två så var det alltså en givande dag, som bådar gott inför framtiden. Just nu ser jag dock mest fram emot lite värme så att man kan komma igång och jobba med båten ordentligt någon gång.

Skeppspapper

För att undvika trubbel med myndigheter i främmande hamn gäller det att ha pappren i ordning. Följande handlingar är nu fixade, med stämplar och underskrifter:

Certificate of Registration och Nationalitetsbevis
Transportstyrelsen har tagit över Sjöfartsverkets tidigare ansvar för Sjöfartsregistret. När man registrerar båten där, får man dessa två dokument som visar att båten är svensk, vem som äger den, samt hur lång och bred är. I och med registreringen fick jag en ny anropssignal. Birka svarar numera på SFC-9205.

VHF-radiolicens
I och med att Transportstyrelsen gav mig en ny anropssignal fick jag kontakta Post- och telestyrelsen, som skickade över ett uppdaterat ”tillstånd att använda radiosändare ombord på fartyg”.

Internationellt certifikat för fritidsfartyg
Sjösportens samarbetsdelegation, dvs Svenska Båtunionen, Svenska Seglarförbundet och Svenska Kryssarklubben, utfärdar internationella certifkat för fritidsfartyg. Innehåller bland annat uppgifter om deplacement, motor, tillhörighet i båtklubb, befälhavare ombord, etc.

Pass
För att ge mig det internationella certifikatet för fritidsfartyg ville de ha mitt passnummer. Eftersom mitt gamla pass bara gällde till 2011, begav jag mig till polisen och fixade nytt.

Köpekontrakt
Det finns historier om seglare som råkat i trubbel utomlands då de inte kunnat bevisa att momsen på båten är betald. Det kan jag inte bevisa, men med köpekontraktet går det åtminstone att visa att själva båten är betald.

Besiktningsprotokoll
När jag köpte båten såg jag till att få den besiktigad. Lika bra att ta med den lappen också.

Kompetensbevis
Den blå intygsboken ser nästan lika officiell ut som passet. Det viktigaste är att den innehåller kanalintyget, vilket ger behörighet att färdas på de europeiska inre vattenvägarna.

Gult vaccinationshäfte
Gula febern, tyfoid, hepatit A och B, difteri, stelkramp och polio.

Dykcertifikat
Bra att ha om man vill hyra dykutrustning någonstans.

Det som återstår är att teckna båtförsäkring, personlig reseförsäkring och skriva ut en trave besättningslistor. Samt att ta några kopior på allt och scanna in dokumenten lagra dem någonstans på nätet.