Idag kom faktiskt våren på riktigt. Det var soligt och varmt och Birka gjorde årets första seglats. Först ville motorn inte starta. Men tack vare de nyförskansade mekarkunskaperna kunde jag lufta bränslesystemet. Jag lokaliserade matarpumpen, luftade finfiltret och insprutningspumpen och lossade på muttrarna vid insprutningsrören. Det skvätte dieselolja i ansiktet, men det var det värt. Jag fick igång motorn. Det kändes oerhört tillfredsställande.
Kikki, som hade mönstrat på för premiärturen, var lite nervös, så vi tog det säkra före det osäkra och stävade uppströms, in under Göta Älv-bron och förbi Gullbergs Kaj. Där såg vi staden ur ett nytt perspektiv och sedan vände vi tillbaka. Gullbergs Kaj kallas i folkmun för Drömmarnas Kaj, för där bor det folk i mer eller mindre färdigrenoverade båtar. Jag antar att de drömmer om att få ordning på sina båtar och ge sig ut på storslagna äventyr.
Kikki tackade för sig och jag passade på att fylla på vatten. Grannbåten, en ketchriggad Hallberg Rassy, hade rullat ut vattenslangen, så jag passade på jag med. Det är annars ett fasligt bestyr. Birkas tank är på hundra liter, vilket räcker i ungefär en månad för mig i hamn. Under vintersäsongen är kranarna på bryggan avstängda, så man måste hala ut en lång och tung slang hela vägen från land. Rättare sagt, man måste skarva ihop ett antal långa och tunga slangar, och i dag saknades en bit. Jag fick lossa på förspringet för att slangen skulle nå hela vägen fram.
Därefter värmde på lite bolognese, fiskade upp en tvååtta ur kölsvinet och satte mig i sittbrunn och njöt av den varma eftermiddagssolen.
På kvällskvisten ringde en man och erbjöd sin båtplats i Hinsholmen. Brygga J. Granne med mor och far alltså. Det blir en havsnära sommar med låg hyra. Helt perfekt. Det hade suttit många lappar därute, sa han, men bara en med en glad streckgubbe på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar