Göteborg

Besöket på Sveriges framsida blev kort men intensivt. Det viktigaste hanns med och här följer bildbevis på detta:


Mormor bjöd på en trevlig lunch i GKSS klubbstuga. Jag åt fisk.


På Sea Sea har de många grejer. Jag köpte en dansk gästflagg.


Hittade även ett par stövlar, fast inte på Sea Sea. Notera den röda linjen! Den matchar Birkas vattenlinje.


Sen packade jag pappas segelsäck och hann precis med tåget mot Sveriges andra sida.

Nära havet vill jag bo

Flytten från Lund gick bra. Efter sju års inlandsvistelse ska jag äntligen få andas frisk, saltstänkt luft igen. Detta är ju värt att fira, så jag och Henrik tog en öl på Kulturen. Det ena ledde till det andra och plötsligt befann vi oss i Bjärred, hos en gästvänlig taxichaffis som bjöd på mer öl och en uppvärmd pool därtill. En sann sjöman badar bara i hav, tänkte jag, och inte ens otvunget unisexnakenbad fick mig på bättre tankar.

Dagen efter var det just dagen efter och då passade jag på att flyttstäda och bära lådor. Det som inte blev sålt på Blocket ligger nu i en prydlig hög hos mina föräldrar i Göteborg och själv är jag på väg mot Kalmar för att flytta in i mitt nya hem och påbörja världsomseglingen så smått.

Semi-Circumnavigation Vacation

Imorgon börjar semestern, vilket känns utomordentligt skönt. Jag ska varva ner, segla och se vart vi hamnar. Målet är en resa mellan Kalmar och Malmö, som förhoppningsvis inte går raka vägen. Æolus, Neptun och övriga inblandade får vara med och bestämma, men jag skulle gärna segla till Bornholm, och kanske ända till Bohuslän. Förutom ett och annat planerat strandhugg är schemat för de kommande trettio dagarna ganska luftigt.

Dag 1: Lägenheten städas ur. Eventuellt windsurfing och en öl på kvällen.
Dag 2: Skräp av affektionsvärde magasineras i Göteborg. Grillning på kvällen.
Dag 3: Jag åker till Kalmar och installerar mig i mitt nya hem Birka.
Dag 4: Motormekande och målning av däcket med antihalkfärg.
Dag 5: Avfärd från Kalmar.
Dag 6:
Dag 7:
Dag 8:
Dag 9:
Dag 10:
Dag 11:
Dag 12:
Dag 13:
Dag 14:
Dag 15:
Dag 16:
Dag 17:
Dag 18:
Dag 19:
Dag 20:
Dag 21:
Dag 22:
Dag 23:
Dag 24:
Dag 25:
Dag 26:
Dag 27:
Dag 28:
Dag 29:
Dag 30:
Dag 31: Jag vaknar i Limhamn, tar ett morgondopp och hoppar på cykeln till kontoret.

Planen är alltså att känna på hur det är att segla en lite längre sträcka och samtidigt se hur det fungerar att bo i båten. Det är svårt att planera mer i detalj, men så fort vi anlöper ett trådlöst nätverk lovar jag att ange position och lämna ett ut utdrag ur loggboken.

Expedition Kon-Tiki

Ett motiv till att ge sig ut till havs kan vara för att bevisa att det är möjligt. Så var det åtminstone för Thor Heyerdahl. Han var övertygad om att folket i Polynesien har sitt ursprung i Peru, och att de färdats dit på flottar av balsaträ. Ingen ville tro på att detta var möjligt, så för att bevisa sin teori byggde han helt sonika en flotte och stack iväg. Det gick alldeles utmärkt. Resan avslutades med en våldsam grundstötning på ett polynesiskt korallrev efter 101 dygn till havs.

Thor skrev en bok om det hela som nyligen låg ute på ebay för 10 kronor. Auktionen avslutades utan ett enda bud, så ur ölekonomisk synvinkel var boken ingen fullträff. Däremot var den ett sant nöje att läsa och jag fick lära mig mycket. Det går att äta plankton. Ia ora na betyder goddag på polynesiska. En balsaflottes bästa kryssvinkel är slör. Bläckfiskar kan flyga. Men framförallt: Det går, bara man vill!

Betyg:
Ölsaldo: 1127 kr

Söndagsmorgon

Mare, mare

Till frukost blev det sill framför en repris av TV8:s Båtliv. Sen lärde jag mig en venezuelansk vals på gitarren. Valser är svåra tycker jag, det är klurigt att få till melodin och samtidigt ha lagom mycket gung i takten. Jag får öva mer på vägen till Venezuela, där havets gungningar kanske hjälper till. Snart sätter jag mig på bussen mot skatteparadiset Vellinge för att kolla om havet finns kvar där ute än. Jag siktar på en trevlig kväll och om jag har tur kanske jag hittar en adress också. Det är skönt med helg.

Kapten Archibald Haddock

Häromdagen när jag satt och gjorde strömtrianglar i sjökortet pratade de på P3 om vad populära bloggar har gemensamt. De kom fram till att 1) bloggen ska handla om mode och 2) avsändaren ska vara anonym. För att inte helt motbevisa denna slutsats borde jag antingen komma ut ur garderoben eller sluta skriva om seglarskor. Men det är roligt med ett alter ego och igår köpte jag faktiskt en North Sails-accessoar.

Idag ansökte jag rättmätigt om medlemskap i Laurinkostersällskapet. Hos dem hoppas jag kunna lära mig mycket om båten och hur den bäst ska förberedas för oceanerna. Om någon bloggbesökare mot förmodan inte skulle veta vem jag är och dessutom vore motiverad nog att försöka ta reda på det, så vore det en enkel match. Mitt inträde i Laurinkostersällskapet torde göra saken ännu enklare. Sällskapet publicerar nämligen sina medlemmars namn och båtar på hemsidan. Men Kapten H är en försiktig general och angav därför just Kapten H som namn. Bomber och granater och krevader om de erbarmliga plattfötterna inte respekterar min integritet!

Nytt spartips: Bo i Vellinge!

Det sägs att det råder högt skattetryck i Sverige. Det är en generalisering för det är nämligen olika högt skattetryck i Sverige. Beroende på var man bor betalar man mellan 29 och 34 procent i kommunalskatt. Ganska stor skillnad med andra ord. Här kan du ta reda på vad just du betalar.

Enligt folkbokföringslagen ska man vara skriven i den fastighet man bor i. När jag ska flytta in i båten kommer jag inte bo i någon fastighet och med stöd av 12§ i ovan nämnda lag tänker jag skriva mig i Vellinge som toppar skattesmitarligan med 28,89 procents kommunalskatt. För att det ska fungera krävs att någon vänlig Vellinge-bo ställer upp för den goda sakens skull, alternativt kan vi dela på vinsten. Eftersom flytten med råge kommer att finansiera en postbox behöver ni inte ens ta hand om min post. Är detta fel, omoraliskt eller helt genialt?

Motorhaveri

Inombordsmotorer är en helt ny disciplin som jag måste fördjupa mig i. Jag vet inte om jag upptäckte eller orsakade ett fel igår morse när jag skulle undersöka motorns elsystem. Det slutade i alla fall med att motorn inte ville starta igen. Enligt Volvo Pentas Gör det själv-guide kan det bero på huvudströmbrytaren, huvudsäkringen, startbatteriet, startmotorn, solenoiden, startnyckelkontakten eller någon kabel däremellan som är kass. Med varken voltmeter eller kompetens blev uppgiften att felsöka övermäktig. Tills nästa gång vi sticker ut ska jag låta en riktig mekaniker titta på motorn. Innan vi positionerar oss i the doldrums, stiltjebältet vid ekvatorn, ska jag gå en kurs i marindieselmotormekande.

Premiärseglats

Äntligen vind i seglen! Jag tog det säkra före det osäkra och bjöd ombord ett par rutinerade gastar på en provsegling med Birka. Mor och far skötte sig exemplariskt och båten gick mycket behagligt i Kalmarsunds krabba sjö. På bidevinden lägger hon sig lite på sidan och forsar fram genom vattnet – en härlig känsla! Manövrering på begränsat utrymme är lite knivigare. Att backa ut ur den trånga hamnen blev en lärorik övning som kostade en liten, liten repa i babords skrovsida. Övning gav färdighet och tillägningen gick smidigare. Väl i hamn tog vi oss en whisky i sittbrunn medan grillen blev varm. Som vanligt sög sjön och det blev en välsmakande avrundning på dagen.


För att undvika skörbjugg fyllde vi nätet med färsk frukt.


Sedan bar det iväg.


Det var god moral bland besättningen.


Vi loggade uppemot 6 knop i god bris.


Ölandsbron har 36 meters fri höjd så vi behövde inte "luta båten" för att komma under.


Med rätt trimning på seglen och den här smarta stroppen som håller rorkulten på plats seglar båten sig själv.


Vi passade på att träna på att reva seglen.


Den som inte använder flytväst måste vara korkad.

Segla bräda

Inga planer för helgen? Ring Fredrik på Lommabuktens Windsurfingsällskap och kolla om han har några brädor kvar. För blotta hundralappen får man en timmes bräda, segel, våtdräkt och en fin strand att öva på. Nybörjaren kan antingen försöka själv på en mycket stabil bräda av denna typ eller gå en instruktörsledd kurs.

Häromkvällen var jag och Matros M där. Det blåste byig frånlandsvind så vi fick träna på att ta höjd och kryssa. Vi börjar bli självlärda: Om masten lutas framåt så faller man av, om den lutas bakåt så lovar man. När jag försöker slå faller jag oftast av brädan. För mer information, surfa in på www.lbws.com

Röda byxor

Reaktionerna på inlägget om en slumpartad rundvandring fick mig att googla lite på Röda byxor. Det är en infekterad fråga. Bloggande seglare verkar rörande överrens om att Magdalena Ribbing har fel. Fredriksson seglade över halva Atlanten och tillåter sig därför endast att bära röda shorts till club-blazern. För killarna bakom hemsidan nedan var det just de röda byxorna som var anledningen till att de gav sig ut till havs. Tur att de inte frågade Ribbing först. Själv tänker jag då inte ha på mig ett par röda byxor de närmsta två åren iallafall, men kan väl se mellan fingrarna om någon rödbyxad landkrabba närmar sig. Åtminstone kring julafton.