onsdag 7 maj 2008

Omotiverat om motivation

I över ett år har jag tänkt flytta från studentlägenheten jag bor i, men inte riktigt fått tummen ur. Eftersom lägenheter och boende är ett ständigt återkommande samtalsämne börjar det bli lite pinsamt att tala om att jag fortfarande bor kvar i studentlyan. Jag har ju pratat om att flytta så länge, men bara gjort några halvdana försök att hitta något annat. Snart får jag inte bo kvar och ändå har jag inte känt mig tillräckligt motiverad att ta mig härifrån.

Däremot, efter bara några veckors sökande har jag redan hittat en båtplats. Det är visserligen inte samma sak som med en lägenhet, men visar ändå en viss skillnad i motivation hos mig. Det är tydligen viktigare att driva världsomseglingsprojektet än att ha tak över huvudet.

Bör jag vara orolig eller glad över detta? Jag tänker såhär: Tak över huvudet utgör första eller andra trappsteget i Maslows behovstrappa och världsomseglingar borde väl ligga på fjärde eller femte nivån. Siktar jag för högt? Kan trappan rasa ihop? Eller borde jag vara glad och tacksam över att de övre nivåerna motiverar mig? Det kanske tyder på att allt det där grundläggande egentligen redan är fixat. Eller också kanske det går bra att hoppa omkring lite mellan stegen lite som man själv behagar? Är teorin ens tillämplig på en bortskämd åttiotalist i dagens Sverige?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag tror inte att du kan räkna ett uppgraderande av ditt boende som ett grundläggande behov. Hade du stått utan tak över huvudet så hade det varit en sak, men nu handlar det ju inte om att ha eller inte ha ett boende utan snarare om att få ett boende som bättre matchar din livssituation. Vips har vi klättrat ett par pinnhål upp på stegen - till samma självförverkligande pinnhål som att göra en världsomsegling. Och om jag inte förstått det hela fel så är väl världsomseglingen ett sätt att markera att saker som man enligt rådande norm bör göra (som att ha ett boende som matchar livssituationen) inte är sådant som fyller en självförverkligande funktion för dig? I så fall är det ju inte konstigt att båtplatsen prioriteras över boendet.

Nu gled jag lite från ämnet kanske, men min tanke är alltså att du befinner dig just på de översta trappstegen och att, som du skriver, allt annat redan är fixat (inklusive boende!).

Kapten H sa...

Mycket klartänkt! Visst måste det vara så. Vi definierar väl de där sista pinnhålen på lite olika sätt. För vissa är det kanske en grandios lägenhet medan det för andra är ett yrke, en politisk kamp, en världsomsegling eller gud vet vad. Och när jag väl står där i regnet utsparkad av hyresvärden så kommer jag säkert se till att hitta någonstans att sova innan jag börjar plotta in waypoints i GPS:en.